Ja, som ni förstår har jag nu kommit hem från resan. Mallis var underbart! Verkligen perfekt att åka till nu när det börjar gå mot mörkare tider och man behöver lite energi. Allt har gått jättebra, trots att vi var 14 personer som åkte! Många olika viljor men inte en enda gång har det varit några sura miner eller liknande. Alla har varit nöjda och glada och jag hade gärna stannat ett par dagar till!

 

Men i alle fall! Nu när jag var iväg så ringde den förmedlingen jag är med i angående au pair jobbet (Culture care) och berättade att den familjen jag skypeat med ville ha mig som au pair och jag tvekade inte en sekund. Som jag skrev för några inlägg sedan så kändes allt bara bra. Klickade direkt och jag kände att jag verkligen ville åka. Kommer att ta hand om 2 barn, en tjej och en kille och familjen bor lite utanför San Francisco. Så avfärden går 14 januari (prick 3 månader.... galet!). Alltså jag längtar så det gör ont i mellan åt! Vill verkligen det här så mycket och att jag verkar ha hittat drömfamiljen får det inte att kännas sämre. Men det har ju inte bara sina fördelar. Tanken på att jag kommer missa alla mina vänners 20-års dagar, lämna tryggheten, inte träffa mina vänner på ett år och massor med mer är väl inte överdrivet kul. Men jag vill verkligen det här och jag tror att det kommer bli bra! Dem här 3 månaderna hemma ska jag njuta till max av att ha alla mina nära och kära i min närhet! Puss