Okej kände att det var dags för en update. Men det mesta jag gör nuförtiden är att catcha up med kompisar som är hemma över jul, jobba och förbereda mig inför avresa. Så har inte så mycket intressant att berätta. Juldagen var riktigt rolig och det var längesen jag var ute i Halmstad. Helt klart över förväntan! Sen köpte jag ny väska i Göteborg.... Ovan på bilderna ser ni den, lite oklart, haha. Såg även att jag missat ett r på your men jag ooorkar inte ändra, hoho.

 

Helgen kommer bestå av jobb både i caféet och på morfars. Cash is king! Nu ska jag kolla film tror jag. PUSS

Yes, imorgon bär det av till Stockholm för att fixa visum. Allt börjar fixa sig nu! Hälsokontrollen denna gången gick super och har precis lagt på efter att ha skypeat med familjen, kan ju ha lyckats få den finaste familjen det går! 

 

Denna helgen har varit så himla bra. Vet att jag ligger efter något extremt med kalendern också.... Sämst. Ska försöka styra upp det nu. Puss

(av Michaela Forni)

 

Jag låg vaken härom natten oförmögen till att kunna somna. Jag vet inte om det var tack vare min jetlag från min senaste resa eller om det var mina tankar som höll mig vaken. Efter ett par timmar av att vrida och vända så plockade jag upp min telefon och gick igenom de sociala medier jag per automatik och vana alltid håller koll på. På Twitter skrev jag; "Går hela livet ut på att försöka hålla sina känslor i styr? Känns sorgligt och lite som att det är så." och sen kunde jag inte sova på två timmar till.

 

Som barn fick man utlopp för varenda känsla som for genom kroppen tack vare att man inte visste bättre. Människans första instinkt är ju att få utlopp för en känsla. Vi blir arga och vill skrika. Vi blir ledsna och vill gråta. Vi blir glada och vill skratta. När du är barn gör du allt det där. Sen blir du upplärd något annat. Du får lära dig att hålla dina känslor i styr. Under tiden du växer upp så lär du dig att kontrollera dina känslor, hålla skrattet inne när det inte passar sig och gråta tyst i ett rum när ingen förstår dina tårar.

 

När jag var åtta år blev jag kär i en kille i min parallelklass. Han var helt enkelt den sötaste kille jag någonsin sett och jag ville alltid leka samma lekar som honom på rasterna. En dag frågade jag chans på honom och han sa nej. Då frågade jag helt enkelt chans igen och han sa nej även denna gång. Efter en tid hade jag tagit mod till mig för att fråga igen, jag tyckte ju om honom och han brukade faktiskt bjuda in mig till hans lekar på rasterna, så när det var dags blev jag stoppad. En storasyster till en vän sa att man inte gör så, frågar chans flera gånger. Man frågar inte ens chans en gång. Man väntar till han frågar chans på dig och annars får det vara.

 

Jag har aldrig frågat chans på någon sen dess. Jag har aldrig vågat ta det första steget i en enda relation sen jag var åtta år gammal för någon sa åt mig att man inte ska göra så. Man ska hålla sina känslor inne tills någon säger att det är okej att släppa ut dem. När vi blev lite äldre hade jag och den här killen en liten flört. Då berättade han för mig att han tyckte om mig redan som åtta-åring och jag tänkte att hade jag vågat en gång till hade han kanske också vågat tillslut. Istället gick vi där och höll våra känslor i styr samtidigt som vi satte stämpel för hur vi ska bete oss i relationer för resten av våra liv.

 

Jag undrar vad som skulle hända om vi människor skulle släppa på alla spärrar vi har. Om vi lät våra naturliga instinker komma fram. Om vi började gråta när någon sa något elakt istället för att bita ihop käkarna och vänta med att gråta tills man kommer innanför hemmets trygga väggar. Om vi brast ut i skratt, högt och mycket, varje gång vi kom att tänka på något kul och inte kvävde det inom oss bara för att vi sitter ensamma på en buss. Om vi skrek när någon behandlade oss illa istället för att svälja skriket och sedan beklaga oss för våra närmsta vänner. Om vi kysste den personen som står framför oss med glittrande ögon istället för att gå hem och drömma om hur den kyssen smakar. Jag undrar om vår värld hade blivit ohållbar av alla känslor eller om det hade varit befriande att släppa ut allt?

 

Vi kanske lever i ett samhälle där det inte är okej att ge utlopp för varenda känsla som passerar genom kroppen men om jag bara får skriva en mening till så väljer jag att skriva detta: Våga släpp på en känsla idag, ta mod till dig och agera, njut av den befriande känslan som infinner sig och skäms aldrig för dina känslor.

Hej igen! Försvann några dagar nu för har hängt med Malin så mycket jag kunnat, hon är hemma! Förstår ni? HON ÄR HEMMA! Wiho! Älskar att äntligen kunna få prata med henne. Jag tänker däremot inte visa mig tillsammans med andra med henne för hon får mig att framstå som genomskinlig så brun hon är. Pepparkaka!

 

Nej, skämt åsido. Idag har vi käkat frulle och om en stund ska jag till jobbet. Nice dag! Puss

Alltså nej. Jag vägrar. Haha. Det ligger för tillfället julklappar på hela golvet, papper, snören osv osv. LOVAR att lägga upp när jag varit på IKEA och köpt en matta och så. För nu ser det kaos ut! Hehe min blogg mina regler.

 

Kan förklara lite hur det ser ut, kommer in, till höger har vi en golvspegel + grenen med kläder, rakt fram min säng, ett fönster och till höger om sängen ljusstakar! Puss

 

Hej! Mår ni bra? Det hoppas jag. Själv har dagen bestått endast utav julbak. Herregud vad vi bakat. Kola, lussekatter, daim, rockyroads osv osv. Så mysigt att baka samtidigt som julmusiken är på och efter det slog jag in julklappar, tjena julkänslan!

Ikväll är det jobb på Morfars som gäller för mig! Skulle egentligen ätit julbord ikväll ju, men det blev flyttat till imorgon. Okej för mig, älskar nämligen söndagar nuförtiden!

Vad konstigt det är egentligen. Att det krävs att det ska hända något för att man inte ska känna sig odödlig. Man hör dagligen om människor som på olika sätt går bort men själv tror jag aldrig att det kan hända mig. För att man ska bli au pair krävs det att man gör en hälsoundersökning som innefattar på ett ungefär hur mycket man väger, längd, pulsen, reflexer osv osv. Jag hade denna idag och åkte dit utan några som helst funderingar på att jag skulle få höra att något inte stämde. När läkaren började kolla min puls märkte jag hur det tog extra lång tid för honom än vad det brukar göra. Han kollade det flera gånger och vanligtvis (dem gångerna jag har gjort det) har det gått ganska fort och läkaren har nickat och hummat.

 

Jag förstod att det var något men tänkte inte så mycket på det. Han sa då att min puls var extremt låg (jag hade 40, man bör ha mellan 60-80). Jag antog att det kunde vara för att jag sovit dåligt men han ville göra ett EKG. Jag hade fortfarande inga som helst funderingar att det skulle finnas något som inte stämde utan kunde inte låta bli att flina när dem rullade in den stora apparaten med "slangar". Så typiskt mig, att börja skratta medan jag antar att de flestas reaktion hade varit att börja oroa sig. I alle fall! Läkaren gjorde EKG:t och när han kom tillbaka nästa gång berättade han för mig att jag hade ojämn hjärtrytm. Han berättade att jag hade hjärtflimmer och när han sa det kunde jag inte låta bli att gråta. Så oväntat när jag kom dit för att typ mäta mig.

 

Mamma kom direkt från jobbet och körde in mig till akuten. Och där har jag befunnit mig dem senaste 5 timmarna. Tester har tagits, EKG har jag gjort igen och nu väntar vi på provsvar! Det var kaos på akuten inatt vilket gjorde att vi skulle få sitta där till ungefär 4 på morgonen så vi bestämde oss för att åka hem och åka tillbaka tidigt imorgonbitti. Det var i alle fall ingen större fara, i sådana fall hade vi aldrig åkt hem. Men detta fick mig att tänka om helt. Vilken jävla vändning livet kan ta helt plötsligt och man märker hur lite lite värde vissa saker har när sånt här händer. Så jag vill att alla ni som läser detta tar er en funderare och verkligen tar hand om varandra och njuter av livet, man vet ju aldrig när saker tar slut! Njut av det lilla, vad glad för att du är frisk och uppskatta det du har. 

 

Nu är det inte så illa som det låter för mig, kan lika väl ha varit något fel på maskinerna, men det är ibland viktigt att ta sig en funderare! Nu ska jag krypa ner i min säng som jag har längtat efter sen imorse! Puss ♥